Albins släktforsknings-blogg

Att forska om sin släkt har blivit otroligt mycket enklare de senaste 10 åren. Idag finns väldigt mycket material tillgängligt på nätet.

Arbetet är inte direkt svårt, men kräver en del tålamod och struktur. Husförhörslängden är ofta första stället att titta på. Det finns en per socken och den sträcker sig över ett visst antal år innan nästa volym tar vid. Större socknar (till exempel Undenäs) kan ha församlingen fördelad på två böcker som löper parallellt.

1686 års kyrkolag stiftade att alla socknar skulle föra en husförhörslängd men det tog till mitten av 1700-talet innan den användes över hela riket. Wikipedia har en utmärkt artikel om husförhörslängden, se här.

I korthet används husförhörslängden såhär: längden innehåller en förteckning över alla personer i socknen, organiserade efter gård och rote. Här står namnen på alla individer i hushållet, en notering om deras sysselsättning och, kanske viktigast, när och var de är födda. Med den informationen kan man raskt skynda över till födelse- och dopboken där föräldrarna finns antecknade, har man tur finns där till och med en anteckning över vilken sida i längden föräldrarna är skrivna. På så vis kan man jobba sig bakåt genom generationerna.

De äldre husförhörslängderna lämnar ofta mycket att önska. Skriften ofta svårläst, texten är ihoptryckt och liten och inte sällan finns bläckplumpar på sidorna. Prästen skrev fel titt som tätt och ofta utelämnades månad och dag i födelsedatumet för kvinnor och barn. Desto högre stånd en person hade, desto fler detaljer finns angivna.

Över tid förbättrades dock kvaliteten och informationen standardiserades och utvecklades. 1895 ersattes husförhörslängden av församlingsboken som fyller samma funktion, men med ytterligare förbättringar. Enklast är nog släktforskningen perioden 1850 – 1920. Husförhörslängderna har god utformning, rik information och är väl skrivna.

Husförhörslängd, dödbok, födelsebok, in-och utflyttningslängd, bouppteckningar med mera. Otroligt många dokument har skapats genom åren för att föra register över svenskarna. Det finns fyra sätt att tillskansa sig information från dessa källor:

• Originaldokument eller fysiska kopior av orignaldokument. Dessa är endast tillgängliga i läsesal, exempelvis hos Riksarkivet i Göteborg. Dessa är såklart svåråtkomliga, de kräver ett besök i Göteborg.
• Avskannade orginaldkument. Många register finns avskannade och tillgängliga på nätet hos exempelvis Riksarkivet eller Arkiv Digital. Här kan vi finna majoriteten av husförhörslängder, mantalslängder, jordeböcker, bouppteckningar. Generellt ej sökbara, det gäller att veta vilket register och vilken bok som är intressant. Att ge sig in här betyder oftast timmar av sökande och bläddrande i olika avskanningar.
• Sökbara orginaldokument. Här gör jag själv mestadels av min forskning. Arkiv Digital har stora mängder avskannade orginaldokument, sökbara i ett enkelt gränssnitt. Här går det att komma framåt fort, men det gäller att dubbelkolla källan och se till att avskrivningen in i databasen är korrekt gjord.
• Maskinavskrivning. Artificiell Intelligens gör sitt intåg även hos släktforskarna. Med hjälp av maskintydning av orginaldokument kan ännu fler dokument göras sökbara. Denna teknik är ännu bara i sin linda men både Riksarkivet och Arkiv Digital har börjat utöka sina tjänster. I framtiden kommer detta ha otroligt stor inverkan på släktforskningen och göra fler arkiv tillgängliga för allmänheten.

Det finns även annan släktforskning publicerad, både i form av andra bloggar men också mer automatiserade tjänster som försöker kombinera släktträd mellan olika användare – exempel på dessa kan vara myheritage.com eller ancestry.com.
Dessa andrahandskällor använder jag mig inte av. I bästa fall kan de utpeka en riktning att gå på, men generellt är kvaliteten låg. Allt som jag publicerar på den här bloggen är uppbackat av orginalkällor.

Andra nämnvärda och intressanta källor:

• Soldatregistret (www.soldatreg.se), underhålls ideellt av olika släktforknings- och hembygdsföreningar runt om i Sverige och har som mål att täcka alla indelta soldater mellan åren 1692 – 1901. Registret är långtifrån fullständigt men utökas kontinuerligt. Här kan den som söker finna uppgifter om individuella soldater, vilken kompani denne tillhörde samt socken och soldatnamn. En bra ingång till vidare sökning i generalmönsterrullorna.
• Sveriges Dödbok publiceras av Sveriges Släktforskarförbund som också står för underhållet. Den hittas på hemsidan www.rotter.se men är belagd med årsavgift. Dödboken är baserad på en lång rad källor från SCB, Riksarkivet med mera. Här kan man finna i stort sett alla som avlidit i Sverige.

Jag använder också ofta Kungliga Bibliotekets söktjänst för tidningsartiklar. (www.tidningar.kb.se) Här går det att finna många intressanta samtida berättelser. Om någon står som drunknad i dödboken kan man ibland finna en artikel i den lokala tidningen med mer information.

Det skulle gå att skriva hyllmeter om tillvägagångssätt, källmaterial och tips. Många har också gjort det! Flertalet böcker har skrivits och minst lika många bloggar. Det går också att göra djupdykningar i soldatforskning, forskning om sjöfolk och emigranter. Kanske kommer det bli någon framtida bloggpost om detta, om andan faller på.