Albins släktforsknings-blogg

Den här bloggposten kommer avhandla namnet Flykt samt livet i torpet Enebacken under Närlunda rote, i Undenäs socken. Det finns många Sven och minst lika många Svenssons, så det gäller att hålla huvudet kallt. Själv kan jag omöjligt hålla reda på dem alla.

Den trettonde december 1791 föds Sven Johansson Maxe i Forsvik. Någon anteckning i födelseboken kan jag inte hitta. I de första husförhörslängderna står det att han är född 1791, månad och exakt dag tillkom i senare längder – 1791-12-13.
Han var adopterad, hans yngre syster är född i februari 1792 och det går ju inte ihop med hans förmodade födelsedag i December året innan.

Det är svårt att följa Sven, det finns inte många anteckningar om honom i husförhörslängderna. Någonstans på vägen får han dock tilläggsnamnet Flykt. I en längd är han angiven som ”Skeppare” och när hans andra son föds 1829 är han skriven som ”F.d. Båtskarlen Sven Svensson Flyckt vid Forsvik”. Båtsmän organiserades i roten och fick mycket riktigt namn likt indelta soldater, så härifrån stammar mest troligt namnet Flykt. Jag är ganska säker på att det skulle gå att få fram fler detaljer, med mer tid, men för tillfället har jag pausat här.

1829-02-21 gifter sig Sven med Maria Andersdotter från Lilla Kyrketorp i Halna. Tillsammans har de redan fått ett oäkta dödfött barn 1828. 1829-04-14 föds deras son, Johan Peter, som också han dör tidigt. Prästen har enbart gjort en notis i längden ”✝ 1829″ samt något som jag inte riktigt kan tyda, kanske någon annan kan? Se bilden nedan. I dödboken finns inget antecknat.

Livet för torpare vid den här tiden bjöd säkerligen på stora utmaningar. Dödboken för dessa år innehåller nästan lika många barn som åldringar. Det är mässling, bröstfeber, slag och lungsot. Arbetet för att sätta mat på bordet var tungt. Den sista stora svälten i Sverige, åren 1867 och 1868 låg fortfarande framför dem, en utdragen vinter åtföljd av en dålig sommar kunde innebära barkbröd nästkommande år. ”Ibland Torpare träffar man många Uslingar, då åtskillige, fast med mycket trälande, kunne berga sig och de sina” – Fridr Ådahl: Beskrifning öfver Undenäs Församling, 1786.

Efter giftermålet 1829 flyttar Maria och Sven till torpet Enebacken, i Närlunda rote, Undenäs. De får där tre barn:

• Sven 1830-05-10
• Britta Maja 1833-05-13
• Anna Lotta 1835-11-26

I April 1839 dör Sven av bröstfeber, eller lunginflammation som vi skulle sagt idag.
Enligt bouppteckningen efterlämnar han hela bohaget till Maria. Detta består bland annat av en Soffa och klaffbord, fiskenät, en spade, en såg samt en snusdosa (något felaktig). Värdet uppgick till totalt 25 riksdaler och 27 skilling. Skulderna uppgick till 24 riksdaler och 36 skilling. Bland annat 6 riksdaler till brodern Olof Maxe i Forsvik.
25 Riksdaler Banco 1839 har idag, 2025, motsvarande köpkraft som 3462 kronor.

Maria stannar kvar i Enebacken och 1840-08-08 gifter hon om sig med en Olof Svensson, dräng vid Pukerud i Undenäs. Den som synar årtalen ser att det inte går många månader innan Maria träffar Olof. Se nedan när deras första son är född. Det var nog väldigt svårt att ”berga sig” som ensamstående mor.

Tillsammans fick Maria och Olof tre barn:

• Johan Gustav Olofsson 1840-09-16
• Anders Peter Olofson 1843-05-17
• Olaus Olofson 1847-05-23

Olofs yngste son Olaus är alltså farfar till min farfar, Magnus Flyckt.

Genom åren kan vi följa familjen på Enebacken, Närlunda Rote. Som störst är familjen när Maria går bort 1853-03-18, ”Bröstsjuk”. Äldsta sonen, Sven Svensson, får snart tilläggsnamnet Flykt.
1843 är dottern Anna Lotta markerad med ett ”abs” i husförhörslängden. Jag tror att det i detta sammanhang står för ”Absens”, alltså saknad eller frånvarande och alltså inte ”Absolverad”¹ som var vanligt förekommande då barnet var fött utanför äktenskapet. Anna Lotta var ju född inom äktenskapet.
Hon dyker aldrig upp igen, vare sig i dödbok eller annan längd.

Allteftersom tiden går flyttar de äldre syskonen ut. Till slut är det bara Olaus och hans far Olof kvar. 1871 flyttar de till Sättra Tegelbruk. Märk väl att i längden står de som Olof Svensson Flykt och Olaus Flykt. Olofsson är nu helt borta från den yngste sonen.

Det här kan ju för oss tyckas märkligt, varför skulle Olof ta namnet Flykt, efter sin hustrus första make? Då måste vi titta på det historiska perspektivet. Från mitten av 1800-talet blev patronymikon gradvis omoderna i Sverige och gemene man började använda sig av familjenamn. Oftast kom dessa från faderns ”farsnamn” och överfördes på både döttrar och söner. Tittar vi på Olofs barn skulle de alltså hetat Svensson, Svens barn hade hetat Johansson.²
Om vi dock utgår från att Flykt är ett båtkarlsnamn, ligger det nära till hands att man valde Flykt därför att det visade på att hela familjen hörde ihop samtidigt som namnet var neutralt – det anspelar varken på Svens familj eller Olofs familj. Det blev ett sätt för Olofs barn att tydligt visa på att de hörde samman med Svens barn. Hade Olofs barn hetat Svensson, efter Olofs far, hade det ju låtit helt fel.
Exakt hur de resonerade kommer vi nog aldrig få veta, men vi kan ju spekulera.

Olof går bort 1896-12-14. Han är antecknad som inhyst änkeman och fattighjon. 81 år gammal blev han. Jag har ej lyckats finna hans bouppteckning men som fattighjon var nog processen snabbt avklarad.

Läs mer om Olofs liv i bloggposten om honom!

Lite fotnoter:

• ¹Läs mer om Absolverad
• ² Informationen om patronymikon har jag hämtat från läromedlet ”Namn och namnforskning Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn, version 2”, kapitel 17 ”Släktnamn/Efternamn” av Mats Wahlberg. Du kan ladda hem hela texten här.